20 januari 2011

Paradise...

idag har jag hemlängtan...
hem till min mamma och mina vänner.
livet i usa är så ytligt och folk tycker dom e så jävla bra för att dom är smala, rika och amerikanare...

igår åkte vi downtown för att äta lunch på ett ställe som har $25 sallader å e trend...
jag kunde så inte äta min sallad... jag mådde så dåligt... man såg att ett kvarter bort så var det inte smycken och rikedom utan där nere var det hemlösa...
ja kollade på dom bara hur dom gick med deras påsar, en tant hade en vagn som var fylld med kläder å saker...

går man ner för det kvarteret ser man dem alla... å då tänkte jag på vad folket sa på guvenörmiddagen...
dom vill inte betala mer skatt, dom vill inte ge pengar.
å jag tänkte bara att de land som visar dom rika och vackra... dom visar inte hur falska ytliga och egoistiska dom är...


Alla kändisar som adopterar från olika länder och vill göra en skillnad, varför gör dom inget åt sitt eget land?!
hur kan dom som har pengar, dom som inte har ngt att oroa sig över asså mat tak överhuvudet m.m. vara så egoistiska...

vet ni vad jag fick höra när jag stannade upp och kollade på dom där borta?!
att jag borde gå in för do. därborta e en belastning för samhället... dom duger inte ens till att bli tjänstefolk...

Hur kan man vara så egoistisk och hur kan man döma människor som det har gått snett för på ett sånt sätt...

jag önskar att alla en dag kunde få byta liv. att rika får vara fattiga...

jag tror med alla våra ilandsproblem så finns det så många som har det så mkt bättre än oss.
även om vi har pengarna tror jag att dom har en annan lycka, dom i afrika m.m. dom uppskattar saker och tar vara på sina liv och framtid.
hur ofta gör vi de?!
hur ofta säger vi att vi har det bra?! när lät du bli att hitta ett fel sist, det är typ inte ens ok att tycka att ens liv e perfekt man måste tycka att man är tjock, ful eller har ngt fel för att man ska ha ngt att prata om eller så är det fel på ngn runt om en...


tänk om vi alla bara kunde uppskatta våra liv mer...


XoXo

16 januari 2011

iår

ok, alla som känner mig vet att jag kan vara duktig om jag vill men oftast är jag inte det...

så iår ska jag börja ta ansvar på riktigt,
jag ska visa för min mamma å gudfar att jag vet vad pengar är och att dom inte växer på träd...
så när jag kommer hem till sverige igen ska jag inte sitta å fika hela dagarna, pendla mellan städer eller vara ute å kröka.. å jag ska verkligen inte tappa det å köpa 15 kläningar på en dag... haha

jag ska visas att jag är 23 år gammal.
jag ska lära mig att
1. tvätta
2. städa
3. jag ska försöka få tag i en ekonom som ska hjälpa mig förstå mig på räkningar å sånt..,


Å alla som känner mig vet att jag har en tanke med detta å ja det har jag...
jag har hittat en person han e så snygg så då e de värt att förstå sig på ekonomi å sånt + att jag gör min mamma glad...
de enda hon vill är att jag ska lära mig att ta hand om mig själv...

jag gör henne en tjänst och mig själv... haha


så de mitt nyårs löfte... :)

15 januari 2011

min prinsessa har skrivit sin första dikt

I see the flowers blowing in the breeze,
I smell the fresh scent of the nearby trees,
This beautiful world is disapearing right before my eyes,
So I have to hear this world before it ever dies.
A crows distant cry,
Or the rare tweeting of a sparrow still fills this world with life.
I can almost taste the sweet smell of the sage,
The crackle of moving bodies among the pine leafs.
The suns bright rays allow me to sense every one of these things.
I see the flowers blowing in the breeze,
I smell the fresh scent of the nearby trees,
This beautiful world is disapearing right before my eyes,
So I have to hear this world before it ever dies.

14 januari 2011

Lycka

Livet är full med överaskningar ibland bra och ibland dåliga.

Man vet aldrig när livet tar slut därför ska man följa sina drömmar och göra det man önskar.
det är ingen ide att sitta och vänta.


Det finns en person som alltid kommer ha en plats mkt speciell plats i mitt liv och han har lärt mig och sagt till sedan jag var mkt ung.

I belive in dreams becuse I´m a dreamer so never give up.

Han gjorde det ingen annan hade gjort och nu har han så många som gått i hans fotspår och så många som drömmer om att ha hans liv.

Man ska aldrig ge upp och man ska aldrig tro att det kommer att hända och att man kan sitta vid sidan och bara vänta-

Det är du själv som får dina drömmar att gå i uppfyllelse.


Tänk att gå ett helt liv och undra tänk om jag bara hade gjort det..
Tänk om man hade följt sina drömmar från första dagen...
Tänk om man aldrig tar tummen ur för man tänker det kommer aldrig hända.

Jag är glad över att ha en person i mitt liv som jag altid kan titta på och se att drömmar kan bli sanna.
Jag är glad över den insperation han ger mig. och om jag någonsin tvivlar så tar jag fram alla uppmuntrande brev han har skickat mig och jag tänker på alla människor jag fått träffa på söndagsmiddag tack vare honom.

Tänk om han bara bodde i sverige och inte i Usa då hade jag alltid kunnat fråga å prata.
Men nu har jag breven och telefonen.

Mannen som fick sina drömmar uppfyllda är mannen som visar vägen för så många.
Ingen är som han för han var den första...

H.M.H är min absoluta hjälte och insperation i livet.

12 januari 2011

Obama

Obama: “They Bring a Knife…We Bring a Gun”
Obama to His Followers: “Get in Their Faces!”
Obama on ACORN: “I don’t want to quell anger. I think people are right to be angry! I’m angry!”
Obama to His Mercenary Army: “Hit Back Twice As Hard”
Obama on the private sector: “We talk to these folks… so I know whose ass to kick.“
Obama to voters: Republican victory would mean “hand to hand combat”
Obama to lib supporters: “It’s time to Fight for it.”
Obama to Latino supporters: “Punish your enemies.”
Obama to democrats: “I’m itching for a fight.”

10 januari 2011

Leva eller dö

”Ingen av oss har valt att komma till denna jord”

En tid kvar i livet, en tid fylld av lidande, enda hjälpen är morfin som skall vara smärtstillande. Men kan den ta bort känslan som finns inom än? Känslan som säger att livsglädjen och lyckan är borta? Om en individ verkligen skall kunna vara lycklig så måste den få leva det liv den känner passar och att det livet skall ta slut när man känner sig Varför inte hjälpa individer att få ett värdigt slut på livet, där de kan ta farväl och somna in. Om vi tar en titt på rättighetsteorin som säger att varje individ skall få ta beslut över sitt egna liv som inte skadar någon annan. Det stärker och skulle kunna fungera som en grund för att legalisera Eutanasi. För borde inte vi som individer få kontrollera våra liv så länge vi inte skadar någon annan? Om inte min död ger för stora konsekvenser måste jag då lida? Om en person känner sig klar med livet och har en omgivning som klarar sig utan henne/honom, en person som inte lämnar efter små barn eller ansvar som ingen annan kan sköta så borde personen få avsluta sitt liv. För att kunna må bra så måste man älska sig själv, man måste känna att man kan utvecklas och att man gör något. Man har en plats i samhället!
Utan den känslan så är man död inom än så varför inte låta kroppen dö då med. Att avsluta sitt liv här och kanske påbörja ett annat, ett evigt liv?
Det är lätt att säga att man vill dö men om man lider finns det då inte andra sätt man kan gå till väga? Pliktetiken säger att det är helt fel att döda något mänskligt. Dem anser att allt ifrån abort till självmord är mord. Det spelar ingen roll om mordet begås av en själv eller av än annan. Om man tänker så som dem gör så anser dem att man inte ska döda något avsiktligt men dem anser däremot att det är rätt att ha passivdödshjälp vilket innebär att man kan ge små morfin doser som så småning om tar kål på en person men man får dock inte ge hela dosen på en gång. 80% av svenska folket sägs vilja ha aktiv dödshjälp borde man inte då ha en omröstning för att legalisera det? Enligt pliktetiken är det inte etniskt att ta dö på en person på en gång men man kan göra det sakta men säkert, vad är egentligen skillnaden? Vad spelar det för roll om man låter en persons lidande ta slut på en gång eller lite i taget? Ända skillnaden är väl att personen i fråga lider mindre…
Men kan man verkligen bara utgå ifrån personen i frågan? Varje handling har en konsekvens och personen i fråga måste se över dem. Utilitetsetiken talar om att en handling kan utföras så länge man kan ta konsekvenserna och om man skall utgå ifrån dem och titta på dödshjälp så måste man tänka steget längre. Det är inte så lätt som att säga att varje individ skall ta det beslutet och få dö som rättighetsetiken säger eller att man inte skall utföra aktivdödshjälp för att det är etiskt fel som pliktetiken säger. Utan här måste man ta hänsyn till så mycket mer. Det finns inte ett enkelt svar på ja eller nej till frågan. Utan handlingen skall ske om det är den bästa lösningen och inte annars.
Det är här det svåra kommer in, hur vet man att denna handling är den bästa för personen? Hur vet man att personen inte kan piggna till och känna att den vill leva sin sista tid? Och sedan är det en stor fråga om vem som skall utföra det hela. Skall det vara läkare som man skall utföra handlingen eller vem skall det delegeras till? Att jobba inom sjukvården och hela tiden syssla med passivdödshjälp är nog inget de flesta stannar upp och tänker efter om. Det är inte samma sak som att ta livet ifrån en person på en gång och det är något som man automatiskt gör för patientens bästa. Om man skulle starta upp och legalisera eutanasi i

Sverige och gå efter utilitetsetiken så skulle man behöva göra en bedömning av personen och man skulle behöva kolla igenom konsekvenserna och sedan ihop komma fram till en lösning som personen i fråga och dens omgivning skall vara nöjd med. Vilket skulle ge bättre resultat än om man tar rättighetsetiken som grund. Om man använder sig av den så skulle det nog få större konsekvenser på samhället. Det kan inte vara hur lätt som helst att avsluta sitt liv heller. Det är något man borde få bestämma över, men vägledning och diskussioner skulle aldrig vara fel. Utilitetsetiken ser över individens önskemål och även omgivningens.
Den är kompakt och är nog den rätta grunden ifall det skulle bli aktuellt att legalisera eutanasi i Sverige.
Om vi kollar på dessa olika synsätt utifrån ett fall för att få mer inblick.
Britta en kvinna som är över 80 år och lever i lidande hon känner till att hon enbart har ett halvår kvar av sitt liv och får en dos morfin flera gånger om dagen. Denna kvinna känner att hon är klar med livet och vill avsluta det. Därför frågar hon sin dotter Lena att avsluta hennes liv åt henne. Dottern går med på det och tar livet av sin mamma med hjälp av morfin. Nästa dag hittas mamman död och dottern Lena blir gripen och erkänner att det var hon som gjort det…
Om vi börjar med att titta på rättighetsetiken så säger den att Britta har rätt till att avsluta sitt liv och nu när hon var för svag för att klara det själv så i detta fall gör hennes dotter henne tjänsten att ta livet av henne. Så här har inget brott begåtts.
Pliktetiken säger däremot att handlingen var helt fel och att Lena (dottern) har tagit livet av hennes mamma och att det hon har gjort är fel fel fel.
Så gjorde dottern rätt eller handlade hon fel?
Utilitetsetiken säger att mamman har rätt till att dö om det inte finns en bättre utväg men den säger även att det inte får ha allt för stora konsekvenser eller att man får stå för dem konsekvenserna som kan komma upp. Så om vi skall gå efter den så har mamman fått sin vilja igenom och dottern hon har erkänt sin handling och är beredd på att ta konsekvenserna av den handlingen hon utfört. Så frågan är här har dottern handlat rätt eller har hon handlat fel?
Genom att ha Utilitetsetiken som grund så kan det uppkomma en hel del dilemman den är mycket större och inte lika simpel som de andra två teorierna…

Det här med Eutanasi är inte en lätt fråga och det är nog inget man kan svara på direkt. Men det är något de flesta här i Sverige vill ha lagligt. Och om man skall kunna göra det och ha en bra grund så är nog Utilitetsetiken det bästa. Den är djupare än de andra.
Om man utför eutanasi är det att mörda någon eller är det att befria någon?Alla är vi olika vissa anser att detta är det enda vi får bestämma om. Ingen av oss har valt att komma till denna jord, ingen borde tvingas stanna var på den heller. Men sedan så finns det dem som anser att vi är satta på jorden för att uppfylla en mening och när rätt tid är kommen så skall man dö, man skall inte leka och styra över sådana saker. Alla kommer vi att dö någon gång, våra liv kommer vara över och då kommer allt att försvinna det enda som kommer vara kvar på denna jord är alla minnen vi lämnat kvar bland våra nära och kära. Genom att tillåta Eutanasi så kan man göra så att de nära och kära och speciellt personen i frågan som skall dö får minnas den sista tiden som något lyckligt, något som slutade fridfullt och inte i smärta…

2 januari 2011

Nya året

:)
Vi blickar framåt!!!