Varför kan man vara så hemsk som man är?
Att jag är hjärtlös å brutalt ärlig vet dem flesta men jag kan vara så tjejig å ogilla så mkt...
Mina närmsta killkompisar vet hur jag är när de kommer fram tjejer till dem... av någon sjuk anledning så ogillar jag de...
Fattar inte ens hur en tjej kan med å gå fram till en kille å stöta på den om han står med en annan tjej...
Aja men de e inte de värsta...
Jag kollade igenom min facebook precis å hitta en av killarna som verkligen försökte få min uppmärksamhet å så såg jag alla tjejer som skrivit söta saker till honom och då börja jag i min sjuka tanke undra varför slutade han springa efter mig?
Tröttnade han? troligen...
Tjejer som inte vill ha men ändå vill ha uppmärksamheten...
de fan min största svaghet de och den brutala svartsjukan.
Med tanke på hur sur jag kan bli om jag ser dig med en annan även om du inte är min, även om jag innerst inne inte ens vill ha dig utan de har mer blivit till en grej...
För du e nog den som inte sprang efter mig först... du va den killen som mer var off liksom å sket i mig.
Sjukt konstigt att de är dem som inte vill ha en eller dem som inte visar intresse som man vill ha...
Killarna som jagar å tröttnar å när de tröttnat kommer man på han va rätt härlig å kan inte släppa honom helt å man blir förälskad varje gång man ser honom...
den killen å killen som inte visa intresse e på något sätt roligare än dem som skickar 14 sms per dag å ringer stup i kvarten...
men varför är de så?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar