ingenting hänt.

Jag önskar jag kunde skriva å mena detta...

Jag känner ingenting, aldrig igen...

Men varje gång jag ser dig även om de slutar i tårar vill jag gå fram å prata med dig.


Saningen är att jag gjorde också fel, du gjorde fel men de känns konstigt att när vi står bredvid varandra,,, när jag kommer fram och hälsar på våra närmsta vänner så står du där å tittar på mig vänder ansiktet framåt igen.

Därför vill jag säga

Jag känner ingenting, aldrig igen ¨

Men jag kan inte.
för mycket tid , för mkt för att bara gå till att bli varandras luft.

jag trodde våran vänskap skulle hålla jag trodde allt skulle vara bra för evigt.

Jag önskar att vi kunde låsas som om ingenting hänt.

men de kommer bli, vi kommer förbli varandras luft...

ett halvår senare å allt är tårar...