Vi är inte sånna som i slutet får varandra.
Skulle jag? Hur kunde jag?
Ibland undra jag varför jag inte lyssnar på det jag själv skriver, ändå undrar jag var du är ikväll?
Allt jag hört, vet och sett ändå går det inte att släppa.
Jag undrar vad det är som händer i vår del av stan?
Nu e du iaf borta försvunnen. Att jag någonsin trodde så mycket högre om dig de var bara tragiskt från min sida.
Jag hade hoppats på något, hoppats på något som inte finns där
ville ha lite kärlek från fel sort men de händer inte.
Inget är romantiskt och inget är logiskt
ALLT ÄR BARA TRAGISKT
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar