Detta är mitt hejdå brev till er...

När man en dag får nog av allt i stan...
Igår börjar dagen med skit och slutar i en kaos,
Intriger intriger intriger, och idag har man hört fortsättningföljer på intriger intriger intrigerna ... SJUKT!!!

Jag orkar inte mer, jag bryr mig inte mer, de spelar inte någon roll vad man säger eller vad man gör, alla hittar på sin version av det hela ändå.

Varför ska man vara ute? vad får man ut på det egentligen? Vad är det som finns i våran vardag som gör att man vill spendera dem pengarna som man gör?


Min examen, min kära examen som jag sett så mkt fram emot, men vad händer, jag trodde detta året skulle vara så bra, allt skulle falla på plats.

Men vad händer? alla e ovänner, alla snackar skit. 200 inbjudna och alla känner alla dock så tror jag inte att alla dessa skulle kunna vara i samma rum utan att det skulle bli snack... Jag kan inte ens se fram emot min jävla fest längre.

Jag vet inte vad jag ska säga göra veta eller tro dock så vet jag så här mycket.
Jag valde inte sverige framför ett liv i Usa LA med allt en tjej önska sig och lite till för det här.
Högstadiet livet ut? Hmm sjukt de är inte ok, och det är inte så här det skall vara.
Jag är den yngsta ibland näst yngst år yngre än dem andra några lite närmare min ålder, finns det inga önskan? drömmar? planner? som man kan prata om istället.

Spelet har gått för långt och jag orkar inte med det längre och jag tänker inte låta någon slå ut mig ur spelet. jag gör det själv, jag vet vad denna staden går ut på jag vet vilka liv alla lever, jag vet även hur allt kommer sluta...

Om man vet hur en film slutar, stannar man kvar och ser färdigt den då?
hmm inte jag, inte nu iaf inte någonsin.
Livet är så mkt mer än att bara tala om andra

Jag fick höra denna, Tina tycker du inte att du är lite överdriven?
Träna,volentära, skola, jobba, politiken och dina vänner... Hur har du tid?

Om någon av er kanske levde mitt liv i en dag så skulle ni förstå hur mkt mer man får utav att ha en fylld vardag än att sova nästan hela dagen å gå ut tre timmar på natten.
och bara för att jag har framtidsplaner en examen i min ålder så betyder de inte att jag är överdriven utan snarare målmedveten...

Sen kan väl inte jag säga att jag är guds gåva från himlen som e kanon jag heller, min mamma gjorde en sak idag när jag kom hem, hon ställde mig en fråga och jag visste inte vad jag skulle svara...

Ett nytt program på tv som hon såg reklamfilmen på, och fråga mig skulle du överleva i en by l¨ngt borta från allt utan dina kort mobil och dator?

Åter igen kommer vi in på fadder barn stilla sitt samvete och allt annat som man just nu tänker på,

Jag sitter å gnäller över en sak som jag vill ha men inte kan få för de går inte att köpa, medans andra svälter ihjäl...
Här i göteborg och i inne folket har inga några beskymer så dem skapar sig egna. så att de kan tycka synd om sig själva för vad hemskt det skulle vara att tänka på andra för en gångs skull???

Finns så mycket att säga, men ändå kan jag inte.
Just nu mer än något hade jag velat hänga ut alla, varenda en som jag vet vad dem sagt vad andra sagt, skriva ut allting öppet och sedan se vilka som står för vad.
då kanske vi kan få oss riktiga intriger och inte en massa på hitt från andra...

Men e de värt det? Nej inte det minsta de inte värt huvudvärken som det hade givit tillbaka till mig...

Jag e ledsen, jag undrar om du e ledsen med... för allt som finns kvar i denna staden är en DRÖM om vad KÄRLEK, TILLIT, ÖDMJUKHET OCH GODHET hade kunnat va....

Slutet gör så ont i mig, men slutet har nu börjat mellan mig och er...

Xoxo