2 februari 2009

När man vaknar ut ur sin dröm på riktigt...

Hur mkt kan man mogna på några dagar?

Jag har fått lära mig att hela ens världsbild kan ändras på en timme...

När man lever så som jag gör, när man bara läser om vissa saker i tidningar, böcker och får reda på det genom media. men sedan helt plötsligt träffar man personer som är bevis på att det är sant och man kan ta på dem... Det blir så mkt mer verkligt än när man läser om det...


Jag har funnit mig en skatt, en skatt av vänner som lär mig så otroligt mkt, såmkt mer än vad jag lär mig när jag skriver och läser artiklar, motioner, debatter och läroböckernas kunskap...

Platon sa en gång i tiden att kunskap ska föras över muntligt och att den muntliga vägen är så mycket bättre än den skriftliga...
Han trodde på att människor skulle få höra opch känna det som sägs, att skriva ner de på papper är inte sättet att beröra människor...

Innan har jag sagt att det är bland de mest korkade platon har sagt, för alla har vi kört viskeleken någon gång, ingen historia eller saga slutar som den gjorde första gången en person sa det...

Men är det så hemskt när det kommer till berättelser som är sanna?
Om jag hör en historia som jag känner igen mig i och berör mig, när jag berättar vidare den kanske jag lägger på mina erfarenheter också och tillslut blir det en bok om upplevelser och erfarenheter vi kan dela med oss av.
Saker som vi gått igen i livet som andra bara tror finns i tv serier och i olika böcker...


Jag är från liten uppvuxen i ett tryggthem där jag alltid har behandlats som prinsessa av hela min familj och släkt, det jag vill ha så ska det vara...
Och när jag sett mina prinsess filmer och allt som liten har jag hela tiden trott att jag lever i en värld där alla människor mår bra och det man behöver, det går man och hämntar pengar ur väggen och handlar sedan...


När jag först gav mig in i politiken på riktigt när det inte längre var dem gubbarna på tv som jag ville vara utan att jag verkligen brydde mig var när jag för första gången såg ett slum område och märkte att i denna världen har inte alla det som jag... alla lever inte som vi gör och det finns orättvisor.

Alla individer har ett eget val att få välja vad dem vill göra av sina liv...

Den drömmen hade jag en gång i livet, att alla hade det som mamma och alla barn hade det som jag... och även om alla familjer inte ser likadana ut, jag hade ingen pappa så hade man det bra...
Kärlek fanns i alla hem, men så var det inte...
Ju äldre man blir desto mer ser man av samhället och ju mer läser man om det i tidningarna och tänker skit...

Jag är lyckligt lottad och inte för det materiella som jag alltid fått utan för all kärlek jag haft i mitt liv...


Men så tänker man inte... inte förens man vaknar upp ur sin fantasi värld så som jag gjort på senaste, när jag lyssnar på mina vänner och märker att alla har inte haft samma uppväxt som jag utan de har gått igenom andra banor som dom sitter och berättar för mig, de jag läst om som jag trodde var en fantasi, att det inte går att ha de så...
Men de sant de går och jag ser det på dem, de säger till mig vad de gått igenom och hur de har upplevt saker, saker som jag bara kan drömma om...

De då man vaknar och tänker så som jag gör nu...

Vad är det för fantasi jag lever i?

Ju mer man ser av samhäller desto mer fel märker man vilket gör att min passion för det jag gör växer mer och mer och jag drömmer om att få hjälpa och göra en förändring, att ändra allt som är fel i samhället och säga ingen ska behöva gå igenom så många människor har gått igenom...

Och jag kan säga så här,min dröm kommer jag aldrig ge upp, mina vänner jag finns alltid där för er. Jag önskar bara att ni förstår hur mkt ni har fått mig att inse vad de e för värld jag lever i och att det är ni som får mig att varje dag orka mot alla odds gå upp mpå morgonen och följa min barndomsdröm om att en dag få vara bland dem stora och göra era röster hörda så att ni känner att vi tillsammans gör en förändring...

Utan er hade jag varit den lilla flickan som aldrig berört det hela på riktigt och går efter statistik när jag debatterar och försöker föra fram mtt partis åsikter kring allting...
Om jag hade kunnat ge er Allt, Om jag hade kunnat ta ner stjärnorna till er, om jag hade kunnat hade jag givit er allt ni alltid önskat er...´
Utan er hade jag inte kunnat skrivit de jag gjort och jag hade aldrig varit den personen som jag blivit,

Ni är allt...

Xoxo







Inga kommentarer: